Ny utredning föreslår stärkt elevhälsa

Hur kan vi ge elever rätt stöd i rätt tid – och skapa bättre förutsättningar för både hälsa och lärande?

Den statliga utredningen En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113) presenterar förslag på hur elevhälsan bör utvecklas för att bättre möta barns och ungas behov.

Förslagen syftar till att stärka elevhälsans uppdrag, professionernas kompetens och samverkan samt ge elever tidigt möjlighet att träffa elevhälsans kompetenser tidigt.

Här sammanfattar vi de viktigaste delarna.

Utredningen konstaterar att det finns behov att stärka lärande och hälsa inte minst pga. av en ökande psykisk ohälsa. Utredningen vill se en bred hälsoreform.

Hälsostödet ska komma tidigare och göras mer tillgängligt genom fler och mer regelbundna hälsobesök, samtal och tidsramar när elever ska träffa elevhälsans personal. Hälsofokus flyttas från skolresultat till elevens hela situation

Elevhälsan ska bli likvärdig i hela landet och att alla skolor ges tillgång till elevhälsans professioner

Samarbetet mellan hälsans tre viktigaste aktörer skolan hälso- och sjukvård samt socialtjänst ska stärkas genom ett antal konkreta åtgärder parallellt med tydligare organisatoriskt ansvar hur elevhälsan styrs och leds och hur insatser samordnas.

1. Enkla sjukvårdsinsatser för att främja psykisk och fysisk hälsa ska kunna ges i skolan

Elevhälsan ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande  – men man har också ett ansvar att  hjälpa till vid  enklare hälsoproblem, något som eleverna efterfrågar.

Det innebär att elever ska kunna få hjälp med till exempel:

• stress och oro
• lättare psykiska besvär
• enklare fysiska hälsoproblem

2. Tidsgräns för kontakt – hjälp och stöd ska komma snabbt

Utredningen föreslår att elever ska få en första medicinsk eller psykologisk bedömning inom cirka sju dagar.

Syftet är att:

• minska väntetider
• fånga upp problem tidigare
• minska risken att problem förvärras

Det här är en tydlig förändring jämfört med i dag, där tillgängligheten varierar kraftigt.

3. Likvärdig elevhälsa med nationella riktlinjer

Idag finns ingen nationell metodbok hur elevhälsan ska arbeta  Sex myndigheter arbetar just nu med ett Nationellt hälsoprogram för barn och unga (0–20 år) som ger vägledning hur elevhälsan ska konkret arbeta med sitt hälsofrämjande uppdrag.

Dessutom föreslås elevhälsa bli en obligatorisk del i rektorsprogrammet

Programmet ska:

• ge gemensamma riktlinjer
• stärka uppföljningen av barns och ungas hälsa
• skapa en mer sammanhållen vårdkedja

4. Kraftig utbyggnad av elevhälsans medicinska insats (EMI)

Utredningen föreslår en tydlig förstärkning av de medicinska insatserna i skolan.

Antalet hälsobesök utökas från dagens tre till totalt fem, inklusive:

• större hälsobesök i årskurs 1, 5 och 8
• mindre hälsobesök i årskurs 3 och 6
• ett obligatoriskt läkarbesök i årskurs 1
• hälsosamtal i årskurs 9 och gymnasiet

Det innebär en mer strukturerad och återkommande uppföljning av elevers hälsa.

5. Tydliga krav på tillgänglighet och bemanning

För att säkerställa att elever faktiskt får stöd föreslås konkreta krav:

• skolsköterska, kurator och specialpedagog varje vecka
• psykolog minst varannan vecka
• skolläkare varje månad
• bemanningsplan på varje skola

Det här innebär en betydligt högre lägstanivå än i dag.

6. Samverkan ska fungera i praktiken

Utredningen lyfter att bristande samordning i dag leder till att elever med flera problem riskerar att bollas mellan olika aktörer.

Därför föreslås:

• en samordnande funktion inom elevhälsan
• tydligare samarbete med hälso- och sjukvård och socialtjänst
• bättre förutsättningar att dela information

Målet är att eleven ska få ett sammanhållet stöd – inte flera parallella insatser.