I en tid då psykisk ohälsa bland unga ökar och skolresultaten varierar kraftigt, står det klart: vi har inte råd att vänta längre. Den medicinska elevhälsan är en grundbult för att barn ska må bra, lyckas i skolan och i livet. Ändå är den idag kraftigt underbemannad vilket delvis kan härledas till okunskap.
– Det är orimligt att en skolläkare i genomsnitt ansvarar för 10 000 elever. Vi kan inte ha en så utarmad medicinsk elevhälsa om vi ska göra något åt de hälsoproblem vi ser i skolan och inte minst då sämre psykisk hälsa, säger Josef Milerad, skolläkare, universitetslektor vid Karolinska Institutet och medförfattare till boken Medicinsk elevhälsa för rektorer.
En kurs som gör skillnad
Tillsammans med Mats Swensson, medicinskt ansvarig för Klaras elevhälsa och Skolverket har Josef Milerad varit med och tagit fram en 7,5-poängskurs i medicinsk elevhälsa, specifikt för rektorer. Utbildningen har blivit Skolverkets mest efterfrågade fortbildningskurs flera år i rad.
– Många rektorer har aldrig fått en formell utbildning om barns utveckling och hälsa De får ta ett stort ansvar för frågor de skulle behöva mer kunskaper och verktyg. Det är inte hållbart, säger Josef.
Till kursen har författarna även skrivit en konkret, praktisk handbok i medicinsk elevhälsa eftersom det tidigare saknades tydlig vägledning. Målet är att stärka rektorernas förståelse och skapa samsyn i elevhälsoteamen.
Mer än diagnoser
Trots att den medicinska elevhälsan ibland misstolkas som enbart inriktad på diagnoser och läkemedel, handlar den i grunden om en helhetssyn på barnet och dess individuella förutsättningar att klara samhällets och skolans krav .
– Det vi läkare gör mest är att särskilja vad som är normalt men svårt, från det som faktiskt kräver åtgärd. Det handlar om att förstå barnens förutsättningar och anpassa skolan därefter, säger Josef.
Han betonar vikten av att alla yrkesgrupper i elevhälsan, från skolsköterska till kurator och rektor, har en skyldighet att samverka utifrån evidensbaserad kunskap. Idag finns det stora skillnader i hur samverkan fungerar och det saknas tydliga nationella riktlinjer för hur arbetet ska gå till i praktiken.
Ojämlik tillgång och brist på struktur
Många små skolor har idag inte resurser att erbjuda en helt utbyggd elevhälsa. Lagstiftningen är skriven utifrån ett storstadsperspektiv för stora skolor.Det är just dessa skolor som ofta har de mest utsatta eleverna, men som också har svårast att rekrytera skolläkare.
– Utan det omfattande metodstöd och struktur som utvecklats genom Klara, hade dessa skolor inte haft en chans att leva upp till lagens krav. Det är ett arbete som gör verklig skillnad, säger Josef.
Ett upprop för framtiden
Den svenska skolan behöver ett kunskapslyft när det gäller barns hälsa. Det är dags att satsa på en likvärdig och välbemannad medicinsk elevhälsa. Josef Milerad lämnar oss med tre konkreta förändringar han vill se:
- En förstärkning av den medicinska elevhälsan, fler skolläkare med mer tid för de elever som ligger i riskzonen för att misslyckas i skolan och framtida utanförskap.
- Tydligare krav på samverkan inom elevhälsoteamet så att de elever som har svårigheter får sina behov allsidigt belysta
- Större delen av rektorernas tid går åt att hitta lösningar för elever som har kognitiva eller emotionella svårigheter att hantera inlärning och krav – ändå får varken rektorer eller skolledare ta del av den omfattande kunskap som finns om barns utveckling och hälsa. Medicinsk elevhälsa måste ingå i rektorsprogrammet
För att våra barn och unga ska få de bästa förutsättningarna i livet, måste vi ta deras hälsa på allvar nu.
Läs mer om hur Klara Elevhälsa fungerar och vilka tjänster vi kan erbjuda din skola här: Elevhälsa – Klara (klarakompetens.se)