Välfärden bortom rubrikerna – felen som ingen märker förrän det är för sent

Skolsköterskan som bara är på plats några timmar i veckan syns sällan i rubrikerna. Ändå kan hen vara den enda inom vården som regelbundet frågar ett barn hur det mår. Bakom varje skolsköterska finns också ett arbete som elever och vårdnadshavare aldrig ska behöva märka. Carina Drexler, verksamhetschef för den medicinska delen av Klara elevhälsa, arbetar med att fånga riskerna innan de når eleven.

När Carina hör uttrycket Välfärden bortom rubrikerna är det skolsköterskan hon först tänker på.

– Jag tänker på skolsköterskan som är ensam på sin skola några timmar i veckan och ändå ska hinna se varenda elev. Hen finns inte i någon rubrik. Men för många barn är det den enda inom vården som frågar hur de mår, efter att BVC tagit slut.

Carina är barnsjuksköterska i grunden. I dag är hon verksamhetschef för den medicinska delen av Klara elevhälsa och har det övergripande ansvaret för att vården bedrivs säkert inom cirka 160 skolor med omkring 30 000 elever.

Hon träffar inte längre eleverna själv. I stället arbetar hon med förutsättningarna för de skolsköterskor och skolläkare som gör det.

– Min uppgift är att se till att den som möter eleverna har rätt förutsättningar: tydliga rutiner, rätt utrustning, rätt kompetens, ett fungerande journalsystem och en chef att ringa. Ungefär som att jag bygger och underhåller vägarna. Skolsköterskorna är de som kör.

I praktiken innebär det bland annat att skriva riktlinjer, följa upp kvalitet, analysera avvikelser och utveckla arbetssätt. Det innebär också att reagera när förutsättningarna inte räcker för att uppdraget ska kunna utföras på ett patientsäkert sätt.

Det osynliga arbetet är själva poängen

En stor del av Carinas arbete märks aldrig när det fungerar. Men exemplen på vad som behöver fungera kan vara väldigt konkreta.

Ta ett vaccin.

– Ett vaccin som transporterats i fel temperatur ser exakt likadant ut som ett som fungerar. Därför handlar en del av mitt arbete om kylboxar och temperaturloggar. Helt osexigt, helt avgörande.

Eller ta överföringen av elevuppgifter mellan skolans system och journalsystemet. Den sker automatiskt. När allt fungerar finns eleven där skolsköterskan förväntar sig. Men vad händer om överföringen slutar fungera utan att någon får veta det?

– Då blir barn osynliga. De kallas inte till hälsobesök, de kallas inte till vaccination. Ingen larmar, för ingen saknar dem. Det är den sortens fel jag är till för att fånga. De som ingen märker förrän det är för sent.

Just den risken upptäcktes inom verksamheten. Klara införde därför en strukturerad kontroll av elevantalet två gånger per läsår och tog frågan vidare i dialog med systemleverantören.

Det är ett exempel på patientsäkerhetsarbete som helst aldrig ska bli en rubrik. Felet fångades innan konsekvensen hann nå eleverna.

När ett avtal tar slut finns elevens journal kvar

Ett annat exempel kom när 45 skoluppdrag avslutades under ett år.

Ett avslutat uppdrag innebär också att elevernas journaler behöver hanteras och föras över korrekt till nästa vårdgivare. Inför arbetet gjorde Klara en riskanalys och förstärkte administrationen.

– Handlingar om barns hälsa kan inte få hamna mellan stolarna för att ett avtal löper ut.

Det administrativa arbetet är kanske långt från bilden många har av elevhälsa. För Carina är det en självklar del av vårdgivaransvaret. Elevens medicinska information behöver hanteras korrekt även när organisationer, avtal eller vårdgivare förändras.

När tiden inte räcker ska ansvaret inte stanna hos skolsköterskan

Carina återkommer flera gånger till skolsköterskan som kan vara ensam i sin profession på skolan. Det handlar både om medicinskt stöd och om vem som bär ansvaret när förutsättningarna inte räcker.

Tidigare kunde en situation där skolsköterskan hade för få timmar för att hinna med basprogrammet lösas genom övertid eller genom att något prioriterades bort. I dag finns en rutin för att kapacitetsbristen ska dokumenteras och kommuniceras skriftligt till skolans ledning.

– Det är en liten sak på pappret. I praktiken flyttar den frågan från enskilda sköterskors axlar till där den hör hemma.

För Carina är det ett exempel på vad en struktur kan åstadkomma. Skolsköterskan ska kunna koncentrera sig på sitt professionella uppdrag. När tiden inte räcker behöver problemet bli synligt för dem som har möjlighet att agera på det.

Att göra det lätt att göra rätt

Carina möter inte längre barnen hon arbetar för. Ändå är det fortfarande samma drivkraft som när hon arbetade som barnsjuksköterska. Skillnaden är räckvidden.

– Om jag gör en samtyckesblankett tydligare, eller en rutin enklare att följa, så påverkar det tiotusentals elever, inte en. Och jag vet att det jag gör landar hos någon: en skolsköterska som är ensam på sin skola några timmar i veckan och behöver veta att det finns en organisation bakom henne.

Det finns en princip som hon ofta återkommer till: att göra det lätt att göra rätt.

– De flesta fel i vården beror inte på att någon slarvar, utan på att systemet gjorde det svårt att göra rätt just den dagen. Det går att bygga bort.

Stoltheten finns också i att hitta det som inte fungerar

För Carina är kvalitet inte detsamma som att kunna visa upp en verksamhet utan brister. Tvärtom lyfter hon viljan att leta efter dem som en av de saker hon är mest stolt över.

Klara granskar journaler, genomför verksamhetsbesök på varje skola varje läsår och utreder avvikelser. Det som kommer fram dokumenteras och används i det fortsatta kvalitetsarbetet.

– Vi vågar titta på oss själva. Vi granskar journaler, vi gör verksamhetsbesök på varje skola varje läsår, vi utreder varje avvikelse och vi skriver ner vad vi hittar, även när det inte är smickrande. Den sortens öppenhet är det som faktiskt gör vård säker.

Samma medicinska krav gäller också oavsett hur uppdraget är organiserat, berättar Carina. Skolsköterskan kan vara anställd av Klara eller av skolan och arbetet kan ske på plats eller digifysiskt. Det viktiga här är att kvaliteten inte ska bero på avtalsmodellen

Varje år genomförs över 13 000 hälsobesök och omkring 9 000 vaccinationer inom verksamheten. Bakom varje besök finns det arbete Carina beskriver: rutinerna, uppföljningen och kontrollerna som ska fånga det som annars riskerar att missas.

– Det är inte självklart. Det är byggt.