Välfärden bortom rubrikerna – det osynliga skyddsnätet bakom elevhälsan

När en elev möter sin skolsköterska finns en hel struktur bakom mötet. Rutiner, medicinsk ledning och systematiskt kvalitetsarbete ska bidra till att vården är trygg och patientsäker. Mycket av det arbetet märks aldrig av eleven. Det är precis så det ska vara, menar Johanna Jakobsson, medicinsk enhetschef på Klara Elevhälsa.

När Johanna hör uttrycket Välfärden bortom rubrikerna tänker hon på allt det som ryms bakom den bild av välfärden som ofta syns i media.

Rubriker om stress, bristande tillgänglighet och elever som inte får rätt stöd berättar en del av verkligheten. Men Johanna ser också en annan sida varje dag: skolsköterskor, skolläkare och andra yrkesverksamma som tar ett stort ansvar för att elever ska få en god och patientsäker vård.

– Det finns så mycket som inte syns i rubrikerna. Bakom dem finns professionella yrkesverksamma som varje dag arbetar för en jämlik, god och patientsäker vård.

Ett osynligt skyddsnät

Johanna arbetar som medicinsk enhetschef inom Klara elevhälsa. Hon möter inte elever varje dag. Hennes uppdrag är i stället att skapa strukturen som skolsköterskor och skolläkare behöver för att kunna göra sitt arbete tryggt och patientsäkert.

Det innebär bland annat att omsätta lagar och föreskrifter till rutiner som går att använda i vardagen och att följa upp det systematiska kvalitetsarbetet inom elevhälsans medicinska insats, EMI.

Det här arbetet har vuxit fram under lång tid. För Johanna finns en stark stolthet i det hon och hennes kollegor har byggt tillsammans och i att deras arbete når betydligt fler elever än de själva möter.

– Jag och mina kollegor har tillsammans byggt upp den här strukturella ledningen under många år. Vi är som osynliga skyddsänglar för tusentals barn och ett professionellt stöd för skolsköterskor och skolläkare som annars kan vara ensamma i sin roll på skolan.

En viktig del av skyddsnätet är också att medarbetare ska känna sig trygga med att rapportera avvikelser och tillbud. Då kan händelser analyseras och leda till förändrade rutiner, mer stöd eller andra åtgärder som minskar risken för att samma sak händer igen.

När skolans och vårdens uppdrag möts

Elevhälsans medicinska insats verkar i mötet mellan skolans och hälso- och sjukvårdens uppdrag. Det gör Johannas roll både komplex och, enligt henne själv, väldigt stimulerande.

En del av arbetet handlar om att stötta rektorer och andra medarbetare i skolan i frågor om hur samverkan kan ske patientsäkert och inom de lagar som styr verksamheterna. En annan del är att ge skolsköterskor och skolläkare stöd i deras medicinska uppdrag.

– Det är spännande och utmanande att arbeta mellan två olika lagrum och kulturer. Att skapa bryggor och förståelse för varandras världar är både intellektuellt utmanande och väldigt givande.

För den enskilda skolsköterskan, som kan vara ensam i sin profession på skolan, innebär det att det finns en medicinsk ledning att vända sig till. Stödet kan vara särskilt betydelsefullt när svåra bedömningar behöver göras.

Jag gör skillnad varje dag

När Johanna får frågan om när hennes arbete har gjort konkret skillnad behöver hon inte leta efter ett enskilt tillfälle.

Hon ser den skillnaden varje dag.

Den finns när en skolsköterska känner sig trygg i ett svårt beslut eftersom det finns tydliga riktlinjer och medicinskt stöd. Den finns i rutinerna kring vaccinationer och i strukturerna för journalföring, menprövning och journalöverföring. Den finns också när en avvikelse leder till att en rutin förändras och arbetssättet blir säkrare.

– Jag upplever att jag gör skillnad varje dag i mitt arbete, oavsett om det är för en elev, en skolsköterska, annan skolpersonal eller organisationen. När vi har tydliga riktlinjer och en medicinsk ledning bakom skolsköterskan kan hon stå tryggare i svåra beslut.

Det är här det arbete som sker på strukturell nivå når hela vägen fram till den enskilda eleven.

Stoltheten finns i det som håller ihop vården

Ibland ställer Johanna en fråga till sig själv: Vad skulle hända med kvaliteten, tryggheten för medarbetarna och säkerheten för eleverna om den medicinska ledningen inte fanns?

För henne blir svaret en påminnelse om varför arbetet spelar roll.

Hon är särskilt stolt över den strategiska och stödjande medicinska ledning som byggts upp inom Klara elevhälsa. När skolsköterskor och skolläkare arbetar inom samma vårdgivarorganisation finns gemensamma strukturer för kvalitet, patientsäkerhet och uppföljning. Det ger också möjlighet att utveckla arbetssätt utifrån det som händer i verksamheten.

– Jag är stolt över att vi arbetar med en strategisk och stödjande medicinsk ledning inom elevhälsan. Vi upprätthåller den medicinska kvaliteten och säkerheten i ett uppdrag som följer elever genom hela deras skolgång.

För Johanna finns också ett längre perspektiv. Elevhälsans medicinska insats handlar om det som sker här och nu, men också om barns och ungas hälsa över tid.

– Vi får inte glömma vad vi gör i det långa loppet. Jag bidrar till folkhälsan på en övergripande och strukturell nivå.

Det är kanske just där Johannas bild av välfärden bortom rubrikerna blir som tydligast. Bakom elevens möte med skolsköterskan finns människor som har byggt rutinerna, följer upp kvaliteten och finns där när svåra beslut behöver fattas. De möter inte alltid eleven själva, men deras arbete finns med i rummet.