En sund arbetsmiljö främjar inte bara hälsa och välbefinnande. Inom elevhälsan är den också viktig ur ett patientsäkerhetsperspektiv.
Skolan ansvarar för personalens arbetsmiljö. Den är viktig för att alla ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Det inkluderar elevhälsans personal vars uppgift är att fullfölja sitt hälsofrämjande och förebyggande uppdrag. Om det finns riskfaktorer i den legitimerade personalens arbetsmiljö, det vill säga skolsköterska, läkare och psykolog, finns det risk i patientsäkerhet. Ett ansvar som ligger på vårdgivaren. Det är alltså ett tydligt samband mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet. Därför behöver vi ta ansvar tillsammans.
Klara Elevhälsas ansvar
Eftersom det är viktigt med en sund arbetsmiljö följer vi upp och stöttar vår personal samt skolor regelbundet där vi är vårdgivare. Detsamma gäller vid bemanning av skolsköterskor och övrig personal som skolkuratorer, psykologer och yrkesvägledare. Där har vi en nära dialog, samtidigt som vi lägger ett stort ansvar på personalen. Våra bemanningsskolsköterskor är specialister med rätt vidareutbildning och högst självgående. De har alltid Eva Svensson, personalchef och samordnande skolsköterska på Klara Elevhälsa, som bollplank. Men för det mesta sköter de dialogen med verksamhetschefen och rektorn på egen hand.
– Inför tecknande av nya bemanningsuppdrag läser vi på om skolan och kollar med Inspektionen för vård och omsorg för att se om åtagandet är hållbart, berättar Eva Svensson. Det är viktigt att uppdrag och behov är rimligt utifrån den tid skolsköterskan förväntas vara på skolan. Jag ber alltid om en plan. Det ska vara ett riktat arbete för konsulten. Vi sätter bara personal på skolor där vi vet att det kommer fungera. Och då tänker vi både på vad som blir bäst för skolsköterskan och skolan.
Skolans ansvar
En god arbetsmiljö inom elevhälsan innebär att skolsköterskor och skolläkare har tillgång till nödvändiga resurser och utrustning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det inkluderar tillgång till medicinsk utrustning, ergonomiska arbetsplatser och adekvata skyddsåtgärder för att förebygga smittspridning till exempel. Det som är kopplat till den fysiska arbetsmiljön finns formulerat i basutrustningslistan som följer med avtalet mellan skolan och Klara Elevhälsa. Där står det skrivet vad som ska finnas på skolan.
– Ett exempel på något som förväntas finnas på rummet ur hygiensynpunkt är tillgång till vatten, informerar Sara Rubin, affärsenhetschef på Klara Elevhälsa. Tyvärr är det här något som är svårt för flera skolor. Ibland finns det handfat utanför eller längre ner i korridoren. Vi kan inte tvinga en kund att ha detta, men vi försöker alltid hitta lösningar tillsammans. När Inspektionen för vård och omsorg, IVO, gör en tillsyn är det viktigt att skolan vet om att det är deras ansvar.
Stöd och kompetensutveckling
Det är också viktigt att skolsköterskor har tillgång till stöd och resurser för att kunna hantera stressfaktorer och andra utmaningar som kan uppstå i arbetet. De har rätt till fortbildning, kompetensutveckling, kollegialt stöd och handledning för att kunna hantera komplexa vård- och hälsoproblem hos eleverna. Detta är något som vi på Klara jobbar mycket med. Det är vårt ansvar som arbetsgivare att kontrollera arbetsmiljön, stötta vår personal och att erbjuda till exempel rehab om det skulle behövas.
– Alla skolsköterskor ingår i ett större team där de kan få både stöttning och kompetensutveckling, säger Sara Rubin. Våra personalansvariga har en bra dialog med de anställda och i de fall en avvikelse dyker upp så rapporteras det alltid vidare till kundansvarig och medicinskt regionansvarig. Vi jobbar hela tiden proaktivt ur ett patientsäkerhetsperspektiv – och ett arbetsgivarperspektiv. Det är ett viktigt och komplext arbete som görs löpande varje månad. Allt för att skapa de bästa förutsättningarna för elevhälsan och vår personal.
Ny visuell metod inom Klara: Gröna korset
Under hösten 2023 introducerades en metod inom Klara Elevhälsa som heter Gröna korset. Det är ett visuellt metodstöd för daglig reflektion om arbetsmiljö, patientsäkerhet och kvalitet. Efter några månader av test och utvärdering är det bestämt att Gröna korset ska användas aktivt från och med augusti 2024 på skolor där Klara har vårdgivaransvaret. Det omfattar i dagsläget 140 skolor och cirka 40 000 elever. Syftet är att se viktiga samband mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet.
– Metoden går ut på att skolsköterskan ägnar 30 minuter åt reflektion i slutet av sin arbetsdag, berättar Johanna Jakobsson, medicinskt regionansvarig på Klara Elevhälsa. Hen går då igenom ett antal reflektionsfrågor om arbetsmiljön som baseras på skolsköterskans kompetensbeskrivning. Om skolsköterskan värderar att dagen varit bra, utan risker för arbetsmiljön och vårdskada, väljer hen att göra en grön markering i sitt månadskors. Skulle det däremot finnas en risk för vårdskada görs en gul markering och vid vårdskada markeras det med orange.
Vid gul eller orange markering kontaktas en kollega för att få stöd och hjälp i händelsen. Till sin hjälp finns frågor för att beskriva händelsen utifrån bland annat känsla, värdering och slutsats. De diskuterar då fram en handlingsplan. Ofta är det små åtgärder som behöver göras, men ibland krävs en mer utförlig riskanalys av arbetsmiljön med en åtgärdsplan. Vid allvarlig vårdskada gör skolsköterskan en röd markering i korset och tar direkt kontakt med den medicinska verksamhetschefen.
Summa summarum
En god arbetsmiljö är avgörande för ett fysiskt och psykiskt välbefinnande, men också för patientsäkerheten inom skolans elevhälsa. Det är ett ansvar som skolan, vårdgivaren och arbetsgivaren delar på.